söndag 7 februari 2016

Mina bästa läsupplevelser 2015

Sent omsider kommer nu en lista på mina tio bästa läsupplevelser under 2015. Jag hade egentligen tänkt att publicera den här listan någon gång i januari, men livet kom emellan och nu gillar jag ändå att jag gått och grunnat på den här listan så pass länge att den inte kan ha skrivits i affekt.

2015 var året då jag tog examen efter fem och ett halvt års studier och började jobba som lärare. Det var också året då jag sa hejdå till en fyraårig karriär som säljare i bokhandlar och saknade det så mycket att jag skapade den här bloggen, vilket jag inte ångrar en sekund. Bloggen tvingar mig att reflektera mer över min läsning och motivera mina åsikter utöver "jag gillade den" och den har också gjort att jag upptäckt nya läsupplevelser och fått nya läsande vänner.

2015 läste jag 43 böcker, vilket är lite färre böcker än vad jag hade tänkt mig. Mitt mål är alltid 50, men jag är nöjd ändå eftersom jag läste mycket intressanta böcker och jag läste dessutom fler forskningslitteratur och pedagogisk litteratur, vilket har hjälpt mig i mitt arbete. Men nu har vi slutligen nått kärnan av denna bloggpost: mina tio bästa läsupplevelser 2015, presenterade i kronologisk ordning så som jag läste dem.



All the Bright Places av Jennifer Niven: Årets första starka läsupplevelse var All the Bright Places av Jennifer Niven (nu i svensk utgåva med namnet Som stjärnor i natten, utgiven på Lilla Piratförlaget i september förra året). I början var jag förhållandevis sval inför boken, men ju längre jag läste, desto mer fast blev jag och mot slutet låg jag och snyftade i sängen mitt i natten. Jag träffade dessutom Jennifer Niven i mars på Waterstones Piccadilly och det var magiskt. Jag ser mycket fram emot hennes nya bok Holding Up the Universe som släpps i oktober.

The Paying Guests av Sarah Waters: Den här boken köpte jag när jag var på praktik i London i mars eftersom Waters alltid är London för mig. Ingen besjälar staden så som hon gör. Jag började dock läsa boken på en spahelg i Thorpe-le-Soken, men fortsatte när vi var tillbaka i stan och även när jag var tillbaka i Sverige. Det är en riktig tegelsten och ibland lite väl långdragen, men den var ändå tillräckligt bra för att vara en av mina bästa läsupplevelser under 2015.

Station Eleven av Emily St. John Mandel: Årets bästa bok för mig, hands down. Jag trodde jag var trött på dystopier, men Mandel ger ett unikt anslag genom att undvika katastrofscenerna totalt och istället fokusera på hur man lever, och överlever, efter att 99% av jordens befolkning dött ut. Den största frågan som gäckat mig under året som gått, och som fortfarande gäckar mig, är: VARFÖR HAR INGET SVENSKT FÖRLAG GETT UT DEN ÄNNU?

I'll Give You the Sun av Jandy Nelson: Jag väntade med att läsa Nelsons senaste eftersom jag tyckte om hennes debut så himla mycket, men när jag väl läste undrade jag varför jag väntat så länge eftersom jag tyckte om I'll Give You the Sun mer än The Sky is Everywhere. Jag går fortfarande och tänker på både Noah och Jude väldigt ofta trots att det är ett halvår sedan jag läste om dem.

More Happy Than Not av Adam Silvera: Ytterligare en YA som jag klämde i somras och inte kunde släppa. Dessvärre har jag inget eget exemplar av boken på bilden eftersom jag lånade den på biblioteket, men jag ska köpa den så snart som möjligt eftersom att jag kommer att vilja läsa om den. Jag ser mycket fram emot hans nästa bok History is All You Left Me som förväntas publiceras i januari 2017.

Between the World and Me av Ta-Nehisi Coates: Kanske vår tids viktigaste bok. Läs nu.

När hundarna kommer av Jessica Schiefauer: Den här boken klämde jag under en helg när jag egentligen borde ha fått undan lite rättningshögar, men jag kunde inte släppa den. Den gick otroligt fort att läsa, men innehållet är verkligen inget lättsmält. Jag längtar tills den släpps i pocket och vi kan köpa in den till min skola så att jag kan få arbeta med den med mina elever.

Dept. of Speculation av Jenny Offill: Litteratur. Poesi. Filosofi. Vardagen. Brooklyn. Vad mer kan man behöva? Finns nu på svenska hos Natur & Kultur med namnet Avd. för grubblerier.

The Name of the Wind av Patrick Rothfuss: Om det inte vore så att Station Eleven bara måste vara min favoritläsning 2015, så skulle The Name of the Wind utan tvekan vara det. Kvothe är min nya kärlek och jag påminns om min ungdoms frenetiska Harry Potter-läsning och får ett återuppvaknande gällande fantasygenren. Under sportlovet har jag inte planerat att göra någonting annat än att läsa uppföljaren The Wise Man's Fear som också den är en tegelsten utan dess like.

Allt jag inte minns av Jonas Hassen Khemiri: Året, och denna lista, avslutas med Khemiri. Så fort Khemiri publicerar något nytt så vet man att det kommer att bli ett bra år och Allt jag inte minns är ingen besvikelse. Khemiri visar återigen vilken sann ordkonstnär han är och jag känner lika stora delar avund som beundran inför hans hantverk. Tack och lov fick han Augustpriset i år. Han hade kunnat bli en Leonardo DiCaprio annars.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar